Tamurt n Tsednan - Nassira Belloula - E-Book

Tamurt n Tsednan E-Book

Nassira Belloula

0,0

Beschreibung

Tamurt n Tsednan d tanfust d tameqqrant tettutlay ɣef sḍis (setta) n yesti-s n Wawras. Zana, Zwina w ad rnint Tafsut, Yelli, Tadla d Ɛeljiya. D tisednan n Wawras iddren tameddurt di-s taziḍi d terẓeggi, bhant labas, gedrent yerni ɣer-sent yeǧ n yiswi. Ulint hwant, ilint zhant, ddrent di leɣben, mbeṣṣeḥ dima ttbeddant ɣef legder, ggurent dima ɣer zdat, ixef deg ujenna. Ddrent deg yidurar n Wawras-nsent, mani iḍunt w ad ɛawdent ad beddent, ulac ɣer-sent tiwdi. Beddent deg wudem n yirumiyen. D teyyay ticawiyin timeqqranin i yellan ɣer-sent azal, llant tteddrent deg yidurar n Naret, Tagust d Mɛafa. Ulac am nehenti di ad ilent w ad sefḍent imeṭṭawen-nsent. D nehenti i yezṭin tanfust-nsent s yifassen-nsent. D teyyay tisednan ticawiyin am-ay i llant tteddrent si llant.


À PROPOS DE L'AUTEURE


Nasira Bellula turi 15 n ungalen, tullizin, tirmitin d yisefra. Texdem di labas n yiɣmisen iɣelnawen, truḥ Montréal mani tella txeddem id n umaṭṭaf n Kanada (Radio-Canada). Luqqa tqerra amezruy di tesdawit n Montréal.

Sie lesen das E-Book in den Legimi-Apps auf:

Android
iOS
von Legimi
zertifizierten E-Readern

Seitenzahl: 227

Das E-Book (TTS) können Sie hören im Abo „Legimi Premium” in Legimi-Apps auf:

Android
iOS
Bewertungen
0,0
0
0
0
0
0
Mehr Informationen
Mehr Informationen
Legimi prüft nicht, ob Rezensionen von Nutzern stammen, die den betreffenden Titel tatsächlich gekauft oder gelesen/gehört haben. Wir entfernen aber gefälschte Rezensionen.



TAMURT N TSEDNAN

« Cet ouvrage est coédité par le Haut Commissariat à l’Amazighité et les Éditions Chihab ».

Dumêmeauteur

- Les Portes du Soleil, poésie, Éditions Enal, Alger, 1988.

- Algérie, le massacre des innocents, essai, Éditions Fayard, Paris, 2000.

- La Revanche de May, roman, Éditions Enag, Alger, 2003.

- Rebelle en toute demeure, récits, Éditions Chihab, Alger, 2003.

- Conversations à Alger, quinze auteurs se dévoilent, essai, Éditions Chihab, Alger, 2005.

- Les Belles Algériennes, confidences d'écrivaines, essai, Éditions Média-plus, Constantine, 2006.

- Djemina, récits, ÉditionsMedia-plus, Constantine, 2008.

- Visapourlahaine, roman, Éditions Alpha, Alger, 2008.

- Soixante ans d'écriture féminine en Algérie, essai, Éditions ENAG, Alger, 2009.

- La revanche de May, roman, Montréal, rééditions La pleine Lune, 2010 (Prix Espace Femmes Arabes du Québec).

- The Gates Of The Sun, poésie, traduction de Les Portes du Soleil, Éditions Rafar, Alger, 2010.

- Terre des femmes, roman, Éditions Chihab, Alger, 2014 (Prix international Kateb Yacine 2016).

- Terra di donne, roman, traduction en italien de Terre des femmes, Éditions Bésa, Italie, 2017.

- Aimer Maria, roman, Éditions Chihab, Alger, 2018.

Nassira Belloula

TAMURT N TSEDNAN

Ungal

Tasuqeltsɣur :Saida ABOUBA

CHIHAB EDITIONS

© Éditions Chihab, 2019.

www.chihab.com

Tél. : 021 97 54 53 / Fax : 021 97 51 91

ISBN : 978-9947-39-364-2

Dépôt légal : octobre 2019.

L yemma Rabïya

Zwina

Aqewwar n Naret, di tmurt d tameqqrant n yicawiyen d yiḍ n tefsut n useggas 1847.

Tanezzyattessent-dstettazzaldegwurtan, tessterṭaqtettfellaqilulaɣ, imezlayenɣeruɣebbarnyiɣed. Yucatiɣerḍin-nnesiwedrar, sallasyettmukkissqičqič. Leɣna, tfawtntfuktadtasamzlegtuli-dtudefdegyiɛurafntseṭṭaazgendaɛeryan.

Adtekssen-ttdduzzan-ttaiqqimensegyiḍswaddanyiɣersansdduntseṭṭanlbegnun : adgic. asrayantawleftictsukktilellidwargigiiyellantetteqqeltettfettacditseṭwaseṭṭrentyeǧamyeǧnufuli, msamanttictɣertict, igintaymirdiinidiyessaggadsegusehwinyixefuryettwaḥeldegyisennanendyimudaɣigissaggan, iceṛṛkenahadd-yeqqimensitejbibttimnewwartntmeččukttameẓẓyant. Snnihamassat-nnes, tineqqiṭṭinttlaḥentwellantɣewlentdiiahent-yeḥkhemlehwaaḍuwellantttazzalentkkutrent. Qičam-ay, annakssṭerdameqqranjaryiṭarrenntmassatin, iḥebbsentizzla-nnes, dwayineqqsenẓẓher-nnesntrewlasegwuccaneniyellantejbed-ihenrriḥtnyidemmiiyettqeṭṭarendegubrid. Acumi, asfuḥay-nsenimecwittafenrriḥt-nneskternwatettafnettat. Tessḥusis-senaɣella-nnes, dalouh-ayukkiyetterṭaqendduyiḍarren-nnes. Tiwdidtameqqranttesseḥbes-ittqič, iriibad, ditizziret-nnes, deguxutteltettsellaiwaḍusnni-syessdeɣduɣ-itt.

Degusirem-nnesterwel-asiwayias-d-yuɣintyara. Tameččukttugirdegubriddameẓẓyannucaliyellanyezli-as-dtissinlehwantayut, yenneḍamumiɣezfiɣer (saṭ) degwurtiiyezzirtenyerniuryettmiranca. Tessenbellitireɛqayttwamejrentrenninɣerzdat (ttziritent) « adneslekberranugigeriyellanssaggaden ». Tellatettarjay, mbeṣṣeḥiɛerrawebrid-nnesyessenɛat-aseniyayiyellanuɣin-as-dsdefferaksumiyettwaččenzdat.

Fus-nnesyeḥkemtuzzuft-nnes. « Ihyarebbimattaigattarra » aceṛṛekSyidammenadtiniddtrisiti, tesserg-danazeɛ. ahicemdegubridnyiḥdirentsegra, segumṭurrilabastiḍusnnileqsilyebzi. Asmektinyiḍaberkanyers-dfell-asdɣilaldiurtqawemadteṭṭefdegyimeṭṭawen-nnesadtuɛaimeṭṭawen-nnes.

Silebɛit, aterṭeqameqqrandleɛyaḍssikintameččukt, taḥebbuktnlbaruḍtessnuqqebddubanaldiiɛewweqyemmut. Blamaadtfaqtefferudem-nnessyifassen-nnesiyellanttwaxebcensyisennanenntseṭṭa.

Diitt-refdensennyifassendimeqqranensitmurtuzzlenslabasxsenadẓrenmayellatedder, azummeriterxayessiweldegwurtanssiwḍentimrawnnyiifrax, iyellanmcawrenugirenɣefyeǧnwawalfferferentictntɣebbartsusterṭeqnwafriwen-nsenduseffeṛ. Manitameččuktterfedtiṭṭawin-nnesɣerwergaziyellanyeṭṭef-ittɣer-s, timejja-nnesnsint, timejjantgerjumttejreḥtendef, teɛqeluma-s. Yeṭṭef-ittamecwariḍumm-ittɣer-s, zlin-dyirgazenntwacult, iyellankkrenttḥewwasenfell-asdegyiḍ.

Uma-syesserssqičqičweltema-sditmurt, yekkestbagust-nnesyekkerɣerwurtan, uriṭewwelcaannakyufaMedduɣ, iyellanakednettayellayetteqqelmanitameččuktias-irewlenyellayettḥewwasɣeftmeččuktias-irewlen. Yesskerker-ittdɣil. YettwaṭeyyecwergazɣeryiḍarrennZwina. Iyellanteṭrensi-stezliixef-nnestigaifassen-nnessnniyimi-nnes, aɛiffi : aɣunfutarẓeggisnniccwareb. IṭuḍannƐliṭṭfensleɣẓertudemnweltema-s, yigafell-asɣiladteqqelɣerMedduɣ, diias-yebbiiriswaccanwezrab (tictntigti). Yessers-asiḍarren-nnessnniyidmaren. Uriqawemadyemḥurrekadyeggakedqičadyengugaidemmiyufi-dyeḥmayettmelsaqsnniyiḍarrenntmeččuktiyellanurtenjemcaadtenguganeɣadtill. Tiṭṭawintteqqlenttebhetsegumerriziyerrẓen.

Tewwi-dlabasnyiseggasen, yettban-asidemminwayias-d-yewwinlɛardwemṭurri-nnesllandegwaccarenntfednin-nnes. Yigafell-asɣilwtettefferdi-senslḥenni, mbeṣṣeḥwaydlewcamnlexsaṛt-nnes. Uma-siwellatceff-itweltema-s. Yekmummecsnniyiri, daxelntmurtiyebzin. Yerfedweltema-siɛabatyiga-ittsnnitɣerḍin-nnes, teṭṭefditiwwa-nneskkrenrewwḥentamurt-nsen. ǧǧinagerbuznMedduɣiwuccanen.

Adečča-idinditmedditd, twacultnMedduɣnnan-asijadarmiyen, usin-dbeɛdɣertmurt, iyellanadtt-jerrabenadlaymenirgazendilemdamttameẓẓyantstmanljameɛnuyemmun. Agerbuzixefyennubbi, iḍarrenttwaččen, yettwajellsẓawrayersadhitkerrustwwin-t-idyemma-sdbaba-snulemmitti. Teččat-dsi-srriḥttessezlayul, urtettwaḥmalcaɣefyayiyellandin. izandiberkanenzellinfell-as.

Tasusmittiẓay, yeǧsegyijadarmiyen, agarbuzyersa-ddɣiliḥessebiman-nnes, yessenɛatsuṭaḍ-nnesƐli.

— dcekƐli ?

Ameččukabrecniyejmed, ifassenhwandilebden-nnes, udemyeqqudded, azlaytyetwegfell-as.

Zellin-dfell-asszzerb, ẓerrenmlaymen-d, beddenjarƐlidyijadarmiyen. ssersenzdat-senlebyucat, nlfalatadtiniddafraguryettwamanca. fussnnilemkeḥlajundiyetteqqelɣeruyemmunibeddenzdat-saccanumḥurrek. rninusin-dirgazen-yyiḍsikulltaɣma, rragen-dsitiddar, segwurtan, aɣellanteddardafrag, tisednanuɣint-asen-dtyaraddrariimeẓẓyanendicranyaytaberranitaɣellanyijadarmiyenggdenwejjden-diman-nsen, mbeṣṣeḥccaf-nsenyenna-sensersetlemkeḥlat-nwen. Uryexsakklhuctneɣinuɣandilemdamt-idin. Axaṭerɣer-senlabasnyinuɣanditeɣmanyidurar, yerni, Medduɣ, nnan, yeccfadi-saxaṭeruryeḥlica. AseḥbesnƐliblancchudneɣlmaṛtadyessekkerinuɣanjartiwaculin.

Aserdasijerrebadas-d-yuɛaleɛqelitwacultnMedduɣ, iyehwanswaddaadneḍlenwayifessdentimeččukiniṣerḥen.

Ussanid-yegguren, yeǧlayeẓratameččuktdtameẓẓyant, baba-syewwi-ttɣerweltema-sZana, lḥedd-nnesɣer-stnac12nyiseggasen, Zwinaurtwellicaaldiɛeddan14nyisuggasen, degwassntefsutsnninuserdundamellal. Abaniyayyesseker-d, yessendef-yyiḍ, yessezha-yyiḍ; asendefɣertarwanMedduɣ, iyellanurxsencaadtwellatameččukt, timɣarin, iyellanqqarentbelliadtawiid-simeṭṭawendyinezgamaǧǧaliniri. Tiɣmadimuṛiyenadd-ibanenditnezzaytsnniyidurarntmurasneɛten-dbellitidet. Mbeṣṣeḥdiatayyalexyalantayiyellanteṭṭefidammennwayiyettwaɣersenantayiggatmoufiansnniyiḍarrentaleqqimtteshelladeguzaway, timɣarinuzzlentdtictntɣebbartbacadinintawalennlquran. Neɣdacuriyellanyettban-asenadbaɛdentcciṭan, tessenbellitarwantmurtxalfen-ttnessḥussayakkdilehwabellitellatɣawsaurtellicatessexlaɛteggur-dalajelawelli-ay. Saɛatyettas-as-ddegyixeftettixsayadtwellaɣerɛemti-s. Mbeṣṣeḥyekteb-asadtwelladegwakud-ay, yelzemamumidaɣiyeṭṭurran. Twaɣitid-yeggurenadyekkesɣefwulntemɣarinneɣyessebred-asentul. Nettattumenslbext-nnesuryeḥlinca.

Imir-amaniituɣertamurtɣeruqewwar, tessḥussayslxeẓrattessaggadtteqqlentɣer-s. mbeṣṣeḥteggurgedgedixefdegujenna, iriibedd, tamiriwtdtafenṭazittqedd. Teǧǧa-dɣer-s, tiwdiad, tessekkerdegyirgazennuqewwaraxsay, imezwuramemmi-snMedduɣ, iyellanwellandirgazen, llanuryettuferrezjarawsaydttaṛ. Aytuqewwarggdensegyinezgam-yyiḍ.

Taydasuterulacdimaibaba-sdyemma-snZwina. Ṭelbenadtercelmemmi-snMedduɣameqqranbacadseṭrenwadssersenyudaniyellanɣer-senadyersimanadahen-ssersen. Nniyyet-nsenurteḥlicayerniadssersenrreḥmetdeguqewwar. Aldiiɛemmerlemkeḥla-nnesibedddegwudemnlejmaɛtid-yusinadat-ẓren. Yeǧǧulaldadyenɣwayahadibeddendegwudemnweltem-astameẓẓyant, ɛeddanwussanyettuuma-siyeččatenfell-asyettudegxajjitt, ixefifelleq. Timɣarinqqarentwayɣirdabdawnnneḥs. tameččukttemṭurrlabasstmettantnƐlitwelladaxelurterragcaṭul.

Zwinayelli-snMeddurCcriftluldiNaretdeguyurnjemberdeguseggasn1834, rebɛanyiseggasensitettwaṭṭefLezzayerɣefufusnunemmadBourment. Nettattettwelaadrumid-yusinsegusammer, nehnidyudandimellalennlejdud, amekiyennaHirudut, ttwellanadrumsiLibya, dMaxies, usin-dɣerwawraszdatnvendales, iɣerfan-yaymlaymendityaranyimadafennṚumaninegguraimaziɣenbacadssergenAytZnataimezdaɣiḥeqqaniyennyiɣẓernaytƐebdidyiɣẓeramellal. Imezdaɣitraren, aytƐebdidaytDawediyettwassnensyisemnTtwabaiyellantennubisegyimegradwasaynyudanitrareniberraniyen, urqawmenadbeddendegwudemnyiɣrimendwedrumukk. yayttuḥawzenttwaduzzendeffernyidurar, ǧǧinetimura-nsen, tireɛqayiɣeẓraniyellanwellanisem-nseniɣẓernƐebdiiɣẓerAmellalimezdaɣitrarenaytƐebdidaytDawed.

YernisnniyisemnaytDawed. Zikllandtictnterfiqtiyettilin, si400nyiseggasendeguqewwarisem-nnesBalulneɣBehlul. SegyisemƐicatabehlult, terceldityarayeǧnljeddBurek, qqarendnettatiyellanturu-didrumenicawin. Cranwasskkrenggurenblamaɣer-senlexberulinɣerugafa, ttwabṭanɣefkraḍnterfiqin, tamezwaruttersaneɣteqqimdiNaret. TissenttezdeɣditɛebbuctnMenɛa, tiskraḍtennebḍuɣefsen, ticttezliɣerzelmeḍtuca-daytƐebdi, tissenttruḥfustuca-daytDawed.

AguninNaretdi500al600nlmiṭrataxenduqiaɣen-d-yucinamandegyiɣẓernaytƐebdi, iyellanstmaziɣtLabdas, yettwellaɣerugellidukmirMaziɣiyellaniḥaḥa-tSolomonMadafdi539, iucinimeffaren, dyimeḥrazenbacuryettilicauzernen.

Zwina, iyellanteqqers-dsegusurinterbaɛt-ay, tusi-dbacadtuctameddurtiyikerbawenaid-yeqqimensitɣermatigburin, snniyijemmaḍennuqewwarnCir, Menɛa, Amenṭan, JemmuradBranis. AdrumnZwina, ǧǧin-dsyimegranudrumɣefljaltnwamanditimuranweɣras. WellanssersensnniyidurarnNaret, lemdamt-ayiyeɛlayeniyellantuca-senmeffer, aḥraznteqliɛt-ayiyellantbedddegwudemnlabasnyimadafen, dyimnayenntneẓruft, ṚumanyernideguseuggastamidawissettaleṭrakmaxesurqawmencaadssadrenAwras, llanɣer-sentawursibacadkksenArgay, asergiqičntiwsiwinswadarnyixefadbeddlentarbaɛtnBeskert.

AbridiyettawinɣerNaret, yettusemmaabridhnleṭrak, dwayiyellanahadiɛeddaadyugirfell-asamatuCantrobertɣefljaltnuhencirntulustinnwenkaydegwawras.

2.

1840aseggasdamcum, imenɣiimḥettemdwaynyigerbaziyellaniremgenɣertfukt, ijerwiḍen, ijerwiqennweksumnettenɣeryinujaldyimudaɣ, igerbazkkuččwen, udmawensyidammen, imerrizenreẓmen, izanlufaḥ, ddxaxendiberkanen. ḥercen, semmeniyettalindyimadafenɣeryiqewwuradtmuraɣerujennaiyellandimadamazur, degiɛeddanyijundiyennFransa, sserɣenikmmel-asenimersan, ččinid-yeqqimenibedd, leḥcic, tiseṭwa, tixribin,igerbaz, tireɛqay, iḥdiren. Yudanttwaṭeycendegyibriden, rewlenɣeryidurar, ǧǧintimura, tiddar, tireɛqayblayawelli, imemmaɣendtreɛqaybeddlentlemwali.

« iswiyexṭadtizzlaaɣellanwaɛraben, wayiyellanyagdar ; adyesseḥbesaɛrabensegwakkasnlɣellet, dwertaɛ ; […]. aflaydutnezzehdegyinurar. »« ruḥetkullyisuggasenukkserɣet-asenlɣellet-nsen […], neɣkkset-ihenaldaneggaru », yuriBugeaud.

IrumiyenwwinLezzayer, Qsemṭina, Ɛennaba, imadafenijiyyacendaweẓmendimɣawten, ttadfen, sqič, qičditmura. maniid-xelḍenAwras, dimnayen, tterjijin, ttfuɛriren. leffacanesben, leffacasteḥmilin, ssiẓagensyigestar, taknantdyigestar, wwinimudday, nkullyidurar, dtreɛqaynyimuddaɣ. Mayellaiwrasiyenrefdenlemkeḥalbacadutenɣefyiman-nsen. Amenɣidyimegradilemdamatukk. Mayelladiqičnyiqewwuraabeddidameqqrandegwudemnweɣrimwalauryettilicatihakinudttilintcaiẓagentḍḍurrant.

Tamurttudefdegwakuddaberkandtawarnatiyellanargaysi-sasemẓiyudanabrid-nnesyessemẓiimezdaɣnwawras. degyikuden-yay. Imir-airgazenwwin-dtirnawin, iseɣɣefyimezdaɣirumiyeniyellanttwakssenttwamḥanukkmbeṣṣeḥ, isekriwenntebgestttwalebbẓen, sleɣẓertdtameqqrantslegdernwenẓulnumesdurneɣnFransa. yudanimeqqranennyimaziɣendwaɛrabenwattinyeǧaɣellanyeɣ. kkseniswinrrbeḥ. AkklbayḤmedameqqrannQsemṭina (Sirta) iyellanyessenɛattazmertnleṭrak, iyellanyerwelsilexsarttamirẓagtslegdernat8400tmenyalafurebɛemyanyijundiyeniyettwaẓɣrenstlatinnimassagan, iyellanurufinmefferɣirɣeryiɣrimennzik, iwrasiyen, iyellanssnijiwen-ihendegyidurar. Qsemṭinaurtucicaiman-nnessweshal, away-nnesyellayuɛerlabasdi-stamettantdtameqqrantyennaArséneBarteuildiLezzayerdtarumit :

« … nellanessaramsegwul-nneɣawaynQsemṭinauryettilidi-sakkyidammen, akkyimeṭṭawen, adtaredsa-nneɣtellaurtettsellakcalabasbacadtuɛaamafeg-nneɣamerbuḥditmazɣa, mbeṣṣeḥdtidet, hihneɣaraḥa, ahencirnljunudimmuteniruḥen, yeǧnumatuyemmut, kulunel, ahencirnyigraydiyenimeqqranenmmuten ? mayelladtidetwernikternsettemyanyirgazenqqimendegwammasnumenɣi ? mayelladtidet, amatuValée, iyellanyessenmliḥlemdamtiyellanuryeǧǧicaiman-nnesɣerakksselḥetnunaffagdegiyurianeqqis, mayelladtidetdegyennataɣmanQsemṭinatictstaydumḥurreknyimegraiyettwaẓrayeniyellanyelladi-sent, segyyaiyellanyelladi-sentyedder-ihentditangafit-nnesdtazirart ?… »

Qsemṭinatettwawi, qlinyayiyellanbeddendegwudemmmiren, tikubbaniyinnFransaudfentɣerlbibannwawrasdijember1850. Ggurent-idɣerNaret, zdatnwaisserɣen, kksen, yennezḍemZɛaṭca, taɣzuttazeggaɣturyeqqimsi-skisnyiɣedurtettwellaadtaliurtettwezzaɣca.

Teqqimswenfudaxlal, truḥdegyizellayennyijdintneẓruft. Imir-dinayttmurtwellanadwellanadfehmenimesderfiyenimellalen, wwin-ddityara-nsenadawi, timusnadteqsaswalt, tufesnaḥebbsenawtayneɣamesdurneɣtettawi-diyelanyerniiyennaEnfantin, laɛudcdamdanurɣer-scanwaṭṭaf (uriteṭṭefca) diɣilnuseɣlafntusnaamaslaḍntufesnanLezzayer.) ziɣihmattaaxemmemamekadtugiramesdurneɣdyiwaladaɣen-yessenɛetwayswasaynyirumiyensiMalṭa, SpanyadLburtuɣal.

« yettban-aytasehrestnLezzayerurtettilicakismanewwi-dadnerfedyudanirumiyenɛerrmensiTaruft (tamurtnyirumiyen); yettban-ayakkamsameḥukkdtaneggaruturtettilicaɣirswam-ay ».

***

Naratersasaninwezlayannwaman, imezlayinnkennayan, imdafennzikajjinddislmaratnimadeffensilabesniseggessen. Mbassah, ihnezzeyt, shabetdirmadyanttelindsani-nnessdsaninwurtanahwandseggadandis.accanlarauddlabrauqudsuhayancagahlan.Ccriff, igllanyetbanesqiccntmetnaadyegguren, yekkeryetlayemaydinumaccu, labsaldimdawwaryebhaigaffer, ahanyawilmarcintmurtadyezlin.

Blamaadyenxadissuqid-isaman. yessiredudem-nnesikesseliman-nnesnettadazewwardameqqran, yessaramadyeẓrZwinatexleḍ-dadstcakutnweɛwin ; laẓyenɣa-it, uryeččiakedqičsitnezzayt. Mbeṣṣeḥyelli-stṭewwelurtusica. Dilemdamt-nnesyexleḍ-dccawecaɛrabdityaranuceddibnlɛeskerirumiyen, tterjijinmeqten. Ccawec, blamaadyutlayɣer-s, yuta-itslekrafacbacadyagged. yersaɣefyifaddensnnitmurttebzi, axenfufdeguluḍ, Ccrifyeqqimsddunlibuṭnccawecyettrajaarumiadyehwasimaniiyerkebway, yenna-s, yesseqsa-tsent, kraḍnuseqsi, imermedCcrifameɣbunblawalu.

Ameɣbunyeẓramattaiah-ittrajanuryessaramcaadyerniadyeẓryay-nneslwali-nnesɣirmayellaqičntakunt. Xelḍenberkɣertagant, ccawecyessentaseqsinCcrif. Iseqsiyen, ancadimezwura, axemmasyefreḥmattaiyellan, yennaurttqirriɣca. Ilawaawtaynuqezzuldlekrafac. Ccawecyessentasebbi, yessuṭay-astutlayt, yessaggad-it, swawayntmeṭṭut-nnes, yessi-s. wadahent-yucdtuntayiniyirumiyen, yenna-s.

Igerbazimaɣres, Ccrifyebga. Uryeqqimkisicerwiqenntiqmejjet-nnesduserwal-nnes. Idammen-nnesyeččur. yersadegwebrid, azɣalamuẓẓumllan-nnes, fadyessqur-itiẓumm-it. Ijundiyenisbaysiyenuɣin-astyara. Yezliahencirnlmerrat, idewwexsiteyyitanuqezzuldtfuket, yezliimmer-nnes, luqeddinrninhwan-dfell-asteyyitasnninugerbuz-nnesiyellannettayemmut. Imir-dinAkuker, iwellayugir, ugirenid-sccawecdyisbaysiyen. luqeddinyebga, yessenɛatsuḍaḍ-nnesyetterjijin, iɣẓeriyellanyulikterntmuraias-d-yezlin. Ccawecaɛrabiduzz-it : idenfer-itsleɣẓertsuḍar-nnes, yessers-asḍarsnnitiɣerḍinixebcenzewɣen, isbaysiyenssentenimersan, ssidfensyifassennleffaca-nsen, bacadssnenlemdamt, zdatntɣuɣitnlbala. Dimaniiyettwakksenikennayeniyellanqqnenadafntesrafinɣefyimiigqafran. Isbaysiyenzhanlabas. Irgazenudfenzerzeḥendegwerẓamigqafranmani-sid-yerraglgazyiẓagen. Isbaysiyenssmirenszzerbxemsinnyiqenṭarennyirden, dtemẓinččurentickaṛinnlxica. Maniissmirentisrefin, iɛeddaumsidanntzemmalt, amekamkulllxeṭret, aɣlafnyibraẓen, asmidanntredsa, timmureknaterni, irden, timẓine, iḥebba, iɛejmiyen, izmaren, zzit…

HenriGozlan, iyellaniṭenṭenyiẓag, iḥerweztiditettazzal, tsebbek, yetqardiddifsukerbasdazirar, tazenẓarittelwiɣeftkebbuct-nnesid-yergin. yettizhaymaniiyerfed, yessenamekadyawi. Luqeddin, aɣi, agel-nnesijellb-dazayezaxsaydyiwaffenHenriGozlanixeyyeryefrenadyekkersitmeddurtiyersindiParis, bacadd-yasadyeggagelditmura-teyaytimerkanṭiyin. ilehna-nnesyessenamekadyessentdityaranyigurragen. Yelli-sMarcelleucin-astuntaytntmeɣra-nnesiyettwaggendilutildegusensi, ntbatent. daxxamdameqqranadtebdudityaranwergaz-nnes, dlɣerzagensasiyellanyettrajatamlafna-nnesbacadd-yasid-s.

Aḍuyezɣelyekker-ddindin, yefreḍaɣwayntesrafin. Mani, irefdenaxemmelsnninyikumyanlɛeskerimeẓẓyanen, kkrenyisbaysiyenǧǧinCcrifagellilyemmiryeẓẓel, snniwannarilebbẓenisserewtenslfalatdlebyucat. Tameṭṭut-nnesurteẓricadiid-iwellaid-irewweḥterfedanezgum, tekkertruzzifell-as, deguneggaru, yenna-sumeččukyeẓra-itstmanyisbaysiyenwwin-tdityara-nsen. Teggedwiid-yegguren, tenna-seniyirgazennlɛercAɣreftiɣallin-nsendtmekeḥlinyayulinsnniyiksan-nsen. Ḥeddatulisnniuɣyulamellalnwergaz-nnes.

Takubbanittameẓẓyanttezrebditikli, axaṭeryehwa-dyiḍ, uras-yeqqimcabacadyexleḍɣeruqewwarsnniwannardaɛeryanyettwassenɣefyudanukkstimureknaiyettwaffrenditzermin, lehwayelladaɣwali. Amɣaryefhembelliyekkesdegwaiyellanditisrafinireẓment, icumlehwayeẓrabelliaseggas-atajrestadtiliteqqudded. Axaṭerssruḥenlɣellet-nsen, maččuadyejres, yerfedṛṛay, adyeɛdeltiɣawsiwinaldadyafattauggal-nnes.

Tanezzaytzik, ahencirntḥebbattlaḥentdegubridameẓẓyannuḍar. Degwammasnyiḥdireniyettwakksen, adtiniddikennayenid-yiḍun, seqḍent, blalewcam, yersaugerbuznCcrifyettwaǧǧsyidammen-nnes. Saḥitarebbi, yettneffas. Ḥeddatessers-astaẓultadtessersicelliqenneḍfen. Suɛawennwemɣar, tessired-astiqmejjetdtejbibt. Refden-tyirgazensnniuɛerɛurnuserdun. Yeqqimussanurd-yuɛicalexber, yettakisaɛatwadiwellaadidewwex. Ḥeddatellatattenṭehelladitreɛqitnlebṣel, Zwinaiyellantḥerrez-it. Tettučč-asadyeččwadyisew, maniibeddtettɛawan-itbacadyeqqimdegwurti, adittrajatameṭṭut-nnesadtwellasitreɛqayCcrifisetḥadegyeǧǧaiman-nnesiyirumiyen, diiasen-yessenɛattiserfin.

Ixustirrugzallanadininirgazennwedrum-nnes, slɣelṭet-nnes, laẓyusi-dɣer-sen, lwali-nnesyerniisbaysiyenwwinakedtseṛɛufin. Imaziɣenɣuccenlabasyernilexbarid-yusinsiZɛaṭcaurḥlinca. Mdatazeggaɣttettwmḥatettwakkes. Diid-twellaZwinasegwartaɛntɣeṭṭen-nnes, urtellicatettrajabelliadtaftamurtḍiminumegru. Teẓraqlinyisbaysiyensilebɛitsyiɛlawendizeggaɣen. Tisednanlaymentaɣer-sentnyiɣlay, irgazenirḍenlqeccnumegruulinreqqsenstfenṭazitsnnitiɣallin-nsen. Rreqsntmettantdtamanɣat. Degyiɣẓer, imeslayen, lḥess, asxerxec, dufelleq. Irgazenid-imenɛensiZɛaṭcasserɣenimaziɣendyiqewwuradyidurar. AqewwarnNaretiyellanyucafusiZɛaṭcaaserbubdameẓẓyan, yeǧdxali-snZwinaiyellanuryeddircadegumenki-ay. Iwellasddunleqfaztnyimuqeddem, XalifaMuḥemmedSɣiraxxamatrarnlhabes. DegyemmutccixnNaretɣefufusnyidbilen, rnin-dwern-asinuɣan-yyiḍ. IhiwḍinZɛaṭcatatrarttessegdertimedliwinnCanrobertiteṭṭfenabṭawnTbatent, adkkrenblaarajilqecc-nnesteččat-dsi-srriḥtnukubrinufrur. Idammennyimejraḥttuddimensnnilibuṭatnyisbaysiyenixef-nnesagejgejntmejja-nsendegyixef-nnesizellislḥessnleɛyaḍ. nawɛaylemdamtttwaggaden, dlabbaznZɛaṭcayettwassenslegder-nnesyeǧǧulbelliNaretnwawtayɣefyiman-nnesnZɛaṭca, yemhersitnukri-ay.

DɣiladyessenɛetbelliFransatexsadteqqimṭulday. Yeẓraɣefmattayettutlay. YaxiyeɣlebZɛaṭca. Yerbeḥtafikultntkabartntirrugza. Maxestellatirẓagternitemẓirrbeḥ-nnesamekiyuriAlfredstezdeg :

« NmaratɣefwawtayɣefZɛaṭcatessɣucisbaysiyenigburiyen. Tarinawt-nneɣtemmufyaswenɣayameqqran. […]akedtɣawsaurtettwafcaulacnwaiyellanduɣrislatuzzuftlaleɛmer. Idammen, iɣedhiwditameqqrantnwawtayurifumenɣiiyellanyuca-dyessent-dtimenɣiwindtimeqqraniniyellanzdatnwezrefntalsa, aceffi /tamegdaltigzuddin, dtaɣaraulac. Llanddraridimeẓẓyaneniyellanttwamḥanixfawen-nsenɣeryiymiren ; tisednaniyettwɛeddbenlabasaldiṭellbenttamettantsleɛyaḍbacadthennant. Tinfulinnyiserdasenṭṭfendimattaid-itučč,dimedwenntnaẓruft. lexbernulebbaznZɛaṭca, tettwassensegyeǧɣeryeǧaldislinis-sukk. […] »

3.

Narettettlaḥdegwammasnwalaynwass. Dtictntnezzayinyebhaniyellanurttrajantcaadyilidi-syinidi. Mbeṣṣeḥdilemdamat-teyayiyimengussenyettwaferḍenyelladitnezzaytnusseggas1850, inedruɣanttebbinllangguren-d. ttwejjaden, mbeṣṣeḥmattaadnqawemadnaribeɛdwankaynQsemṭina. Iyellantsehheladafnyirumiyenɣerwawras. Yerniblamaadneḥsebɣefwaxsaynuseḥqerdwerbaḥiyellantesserɣisbaysiyenirumiyen, iyellanttarjayenadalindlemdamat, aḥezzemɣerwesraf, degyiqewwura, ditmurtigadyestutlansqičqič.

Am-inCanrobertadyuɛaaway-nnesiyettwassnenlabassullabbazameqqrannZɛaṭca. Yeggursyisbaysiyen-nnesččurenaldyimisleslaḥ, snnitmurttaɣiɣaytnNaret. Yudefdeguneggarunuyurnwemberdeguseggas1849degwawrasyuɣaagafaslgafeltnyisbaysiyenigburiyen (igawan), ntebarranit, ahencirnrwaɣantefriqtdizbenṭuten. tamadaftiyugirenɣefwebridnleṭrak, tudef / tɛeddaɣefwebridnTizinRrṣas.

Ṣṣeriwellayettebbi, ineqq, dɣilɣefyisbaysiyenadḥebsenlabasnlmerratirgazenɣerfenyenɣa-ihenṣṣer, aserraḥi-ayyuca-senfusbacadsserɣenleɛwafiwadsseḥmaniḍarren-nsen. Dmessaṭin-nseniɣerfendileɛlawi / snnejswedfelid-ihegganblayaḥbasdhilemdamt-ay. Tibečminnwedfeldimezlayenttwellanyessquddid-ihenlehwa, dwayiyiginɣilɣefyicbbubennyimadafenawyaradɣildegyiduraraxebganttwaggadendegwallaɣnyifranyezlin. Isbaysiyenttalindɣildegyiɣalleniyettesrurrifen. Ifassenxbubbcenṭṭfendegyisfiḥeniyettezlulliqen. Mayelladiksan, yelzemadaɣenibrideniqefrenimɣewwtenswejbadnrrṣen. Aldiugiren, awyaryessebgayen, xelḍenɣertamurttamezwarutnyiɣẓernaytƐebdi, tiddarid-ibanentimezwura, teyyaynyiɣẓernSidiƐebdellahajemmaḍacellagumaniCanrobertyegders4000nyirgazenyessersdiCalmadisseṛ, ageffur,duɣebbar (lehwayeqwa) yeččatslegder.

Ussanid-yegguren, adilinussannlamdamet, arsaydyibridenahadyessxelḍen. Zikditnezzaytyettekkayucatiɣerḍinitɣallin, tiṭṭdiNnwader. Canrobertyezlidilemdamat, yeqqelmliḥɣeryiɣẓer, imudaɣsyisannanen, tiyezzanyiḥacrafen, amlili, ahencirnyiymirengedreniwadaf, awyar. Imaziɣenwejjden-diman-nsenmliḥ, saɛat, ttruḥanmenɣirmaniid-ssersenirumiyenwadččatenudmawennlbaruḍ. Canrobertyessenmattaiah-ittrajanyegdernezha, wayyessɣuccay-itdegyudanntmurtyeččat-ihendimattaiyeɛzizenɣer-sen. Ahencirnljunudiyellanurindizzmamat-nsenawaynwenkay-ayiyellandiṛṛay-nsenusin-dlebbẓenaneggarunAwras. CharlesBocher

« nkin-dakeṛfidimsellḥenbacadmḥanadzeḍmenɣefurtanyeṭṭerbaqeniyellantbeḥḥaren-ihentarwanNaret, iyellanrsinsnniamyeǧɣefyeǧditsewwunaaldwallaɣnyiɣẓer. »

Tanezzayttessent, tettwelladtamellalt, tessenɛatixefntanuṭiyessenɛatenadafɣerNaret, maniCaronbert, yebgasegwezḍamntarwantmurtiyellanyessmuzzer-ihenmaniiasen-yekkestictntmureknayuɛa-hendiẓawaliyenansaniyellansɛeddanisuggasendegtmagradwekrazyeqquddeden, yerfedṛṛayadyenkiiceddiben-nnesbacadyawiNaret. Kraḍnyibrideniyettawinɣerteqliɛtiyellanixerbawen-nsenssenɛatenaɛeddintɛɣerma-tayyit. Kraḍnyibrideniyellanadqawmentarwantmurtadrewlenfell-asen, ttutlayendityaranuqewwarntarwanSidiƐebdellahdMenɛa. Kullecyettwaḥsab, yettuwejjedkraḍnyiserbuban : Carbuccia, ɣilnwuzzal, DeLavarande, llanwellantimendeffert, ttrajanamsenkibacadxelḍen, kullyeǧsteɣma, wadqqnenɣefNaretbacadbbinarwalsi-s. Tanezzayt-ayukuẓ4diJember1850, degwalaynwass, zznadatukkdimrudan, ɛebban, ččurendegwedfelslegdernyiksanaldubuḍntmurtnyicawiyen, ḥawzentiblaṭiniyellanttbanensnnitayut-ayiseqḍenfuliamezwarunyimnayen. Qičnyifellaḥeniginafragttwamḥanslmitrayatluqeddinlɛafitiyettafayenyemḥastictnlmeṛṛettiddartimeẓẓyanindyiɣbirenaɣuwaswissen.

Rriḥtdtasaemmat, isɣarenrɣin, aksumterɣa, iserbubanddexxanulindiserbubaɣerujennaazenẓarilɣameq. Degubuḍazizawazbibinwedrar, tijbibintizeggaɣinntsednanttferferentdegujenna, udfentsmisswentdegyiɛlawenimellalendtberniṭindtirmadiyinrefdenleslaḥ; di-syessmujjaymaniyettemxulliḍidnusneḥneḥnyiksan, lḥessnleffacadleɛyaḍnyisbaysiyen. ggarenisefḍawensnnileḥyuḍnyiɣlalen. Sserɣentiddariyellanurahent-ḥkimencatiblalintizeggaɣin. Lxalatǧǧintiɣbiren-nsentizeffenttafentqičnwaiasen-d-yeqqimenntɣawsiwin-nsent. Degumxulleḍntiwdi. Ukkiwellayerɣa, luḍ, adfel, ddexxan. Tamezlaytnuɣbbartazeggaɣtdddexxanaberkanulinsnnejiɛlayenɣerlemdamatzellint, tafrartnwerɣaynuserɣinNaretyettwaselis-s. seṭṭrenyudanɣerwaymir, ttwarɣensyilsiwennlɛafitiyettalinzellintaldajenna, ṭṭeyacent-idssusifent-idiɣeddddexxan. Ukkaseɣli, isbaysiyenudemɣerwudemulacamnettattrajanawal. Asbaysiyerẓemimi-nnessutbessemnerbeḥaxaṭeryudan-yyiḍ.

Dimɣussen, wwin-ihen-dyisbaysiyen, akknehnisettfen-ihenɣerwaymirzemmtenɣewlenstidijfan. Zdatnwam-aadyexleḍufusnusbaysiɣerujenna. Aɛerramntḥebbaalbarauḍkkrent. Iḍebbeqirgazeniyuḍinsnnitmurtiwellandiɣedduɣebbar. Yayiyettwaṭṭfendeguqewwar, ttwanɣen. Isbaysiyensserɣeniɣbireniyettwaǧǧendlabasnteyyitanimrudiqablenaqewwarrninssgeɛmerenaserɣi.

Tisednan, dddrariimeẓẓyaneniddrensitwaɣitttwaṭeyycendegyibriden, stegdeltnuwelliɣerNaret, diudfenyisbaysiyendilɣabetaɣellanyimerwalensyigesturendegyijemmaḍenisninyayirewlen. Labassiffrendegujeɣɣir, Zwinateggur-dtettayesmateggur, tettqerdiddiftimessaḍinyecclent. Lehwauryettwanhadca, tibburareẓmentɣeryibrideniyettawinɣerlbaṭimaid-iqablen, lfirmaiyettwabnansyiḥdirenttulebbẓenlbdannyirgazeniyerɣiniyennuqben, aksumyettnubbidijerwiqen, inettdileɛbub, degyikennayendtseṭwa. Tweɛɛadlebdannyimenɣanɣerwaymir. Zwinatɛeddaɣefyilemmittaam-inurt-teẓrica. Tiwditettgeɛmirterrag-ddegwudmaweniɛerrmenḥebbsen-ttdegwammasnlɛafit. Urtuficalebdennyemma-sneɣwaynbaba-stiwditeggeɛmertettɛeyyaḍdilabasnwudmawen, ssḥebsen-ttdegwammasnlɛafiturtuficayemma-s, neɣbaba-sttwaẓrendayzdatnumenɣitettḥewwasdegumenɣihinilwinnlfirmadwurtan, degumadaɣluqeddintudefɣeryisɣaren, tessezlayigerbaziyellanyettban-assaɛatteɛqel-ihensitejbibt, timeḥremt, deguneggarutufababa-saḥlilles-nnesameqqranyeqqenabridnyikennayen. Meḥsubyeḍsaditmettant-nnesyeččursyidammendegyidmaren-nnes, amlayyiraw, dlfalaterceqdi-s.

Asbaysiyerga-daɣella-nnes, iḍessyettɛeyaḍ, yekker-as-dlehbal. Tamessṭ-nnestajreḥ, rgin-dsi-sahencirnyidammen, mbeṣṣeḥyeggurblaanazgum, uryesḥusscasakedqičnuḍurri. Yekkes-dsegugerbuznCcrifiyellantejnastma-nnesZwina, axedmiyesfeḍ-itsnnintɣerḍinnZwina, yesseker-ddi-stiwdidtameqqranttessentleɛyaḍamitellatekresiman-nnesbacadtɣeṭṭaiman-nnes, temmutstiwdi. AsbaysiSarjanarumiyewwi-ttɣerumada/usertuf, yebduireẓẓemiɛeqqidennuserwal-nnes. Yesseɣlebfell-asɣeflebden-nnes, wayyessekker-dleɛyaḍdameqqranntmeččukttameẓẓyant, iyellanteččatɣefyiman-nnes, mbeṣṣeḥleɛyaḍ-nnesyerniyessgeɛmerleɛyaḍiyellandaseɣlef.

Qičnyayigedrenufinyay-nsenttwabbinstuzzaltdnnuqbentsrrṣas, ttwaǧǧenɣeruḍurrissṭer-nsen. Maniiyekkerfell-asagerbuznusbaysiyersa-ddazirarstma-nnes, tiṭṭawinrgint-idsegumṭurriiyessḥusmanituzzalttudefdeguksum-nnes, tameččuktqičwellatdewwex.

Qada, lɣerznlkuri, yugiryeggarijellibendimeqqranendi (yugirszzerb) aldid-yexleḍɣerwallaɣntseṭṭamaniasbaysiarumiyusi-dadyemmufiyatameččukt. Yerceqajunwiditɣerḍin-nnesblayaraji, stictntigtigedged, tictntigti. Yeqqelqič, yexleɛsimattaiyiga, axedmitamenɣit, dwaydamenɣi-nnesamezwaru. Ibeddluqeddin, sleɛqelyugirɣerweɣyul-nnes, yekkes-dsiteckartalfaladlebyuc. Tayutternitezzewwer. Deguneggaru, yejbediman-nnes, ilayemtiɣawsiwin-nnes, yufatidmi-aydtamessast, sugerbuz-ayiyttuɛeffnenɣertfukt. Maniiyucafusitmeččuktbacadtbedd, urteqqilcaɣefteɣmanusbaysi, tudefdaxelnyisɣaren, szzerb, tettfettac, aldiyessulles, ugirendegyisɣaren, ulinɣefyibridenimeẓẓyanenbacurttafencauryeḥlinca, Menɛadeguneggaru, tettekkesɣefwul, tesmeḍ, tersadimattaid-yeqqimensegwedfeliḥebsennwejris.

Qadaiqawemadyexleḍɣeruqewwarblaḍdbek. Isbaysiyenirumiyenkkrendegubuḍ, ttwejjadenadutenimerwalennNaret, iyellanadqqlenmaniadffrenɣerlemwali/ayetɛemmi-tsendiMenɛa. Dilbexet-nnestaddarttamazwarutiyufadegwebridnZana, ɛemti-snZwina, taddarttebɛedɣeftiddaryinwaylay, di-stareɛqitmaniissersenisbaysiyenntimmurekna. Yefferdegujelluḥ, yeffertameččuktdegulumiruḥadd-yawiɛemti-s. Ayttmurtllanukkbeddenifassenɣeryicc, xsenadẓrenmattaid-yeqqimensiNaret. Qadauriṭewwelcayufa